Kolhydrater del 1

Kolhydrater har det varit extremt mycket prat om senaste åren. Det har varit en kamp mellan dom som poängterar vikten av kolhydrater och dom som tycker vi klarar oss alldeles utmärkt utan några större mängder kolhydrater.

Kolhydrater är en av våra stora näringsämnen, makroämnen, i kosten. De övriga är protein och fett.

Kolhydrater kan man dela upp i stärkelse, sockerarter och fibrer. Dessa är i sin tur uppbyggda av enkla sockerarater (monosackarider) som har kombinerats i kortare och längre kedjor.

Monosackarider består i sin tur av glukos, fruktos och galaktos. Kopplar man samman dom 2 och 2 så kallas de disackarider och är det 3-9 monosackarider som sitter ihop så kallas de oligosackarider. De allra längsta kolhydraterna kallas polysackarider och kan innehålla tusentals monosackarider. 

Dessa kan man i sin tur dela upp i digererbara och odigererbara. De förstnämnda kan brytas ner av vår mag-tarmkanal och de höjer i sin tur blodsockret. 
De odigererbara polysackariderna, fibrer,  består av cellulosa, hemicellulosa samt pektin. Dessa finns i växtriket. Kostfibrer delara man in i gelbildande- icke gelbildande och fermenterbara samt icke fermenterbara. De gelbildande har bra egenskaper i form av att de tömmer magsäcken långsammare, matspjälkningen tar längre tid och blodsockret höjs långsammare i och med det. De gelbildande fibrerna binder även till sig gallsalter, som då kommer ut med avföringen, och man får mindre återgång av gallsalter till levern. Detta leder till att kolesterolvärdena blir bättre. Då man måste använda kolesterolet i kroppen för att bilda nya gallsalter. 

De fermenterbara kostfibrerna är "mat" till bakterierna i vår tjocktarm. Dessa bakterier bildar i sin ämnesomsättning olika fettsyror, som gör tarminnehållet surare. Man tror att genom att de bildar dessa fettsyror, kan riskerna för vissa cancersorter minska.

Det finns även något man kallar resistent stärkelse och det är den del av födan som består av växternas cellväggar som inte mag-tarmkanalen kan bryta ner. 

Det verkar som att äta fiberrik mat kan leda till risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt vissa cancersorter motverkas. 

Kolhydrater fungerar främst som energikälla. Ett gram kolhydrater ger 17 kJ eller det vi mest känner till 4 kcal. Hjärnans och nervsystemets celler samt röda blodkroppar är helt beroende av kolhydrater för att de ska fungera.