Vad är och gör insulin i kroppen?

När vi äter mat och det går från munnen, genom matstrupen och ner i magsäcken. Därifrån ska den vidare till blodflödet, men för att kunna tas upp där måste de monteras ner till mindre beståndsdelar. Det är främst kolhydraters om påverkar blodsockret och dessa måste alltså göra om till mindre och mindre molekyler, så det till slut endast be står av glukosmolekyler. Dessa behöver sedan ta sig via blodbanan till cellerna i muskler och fettvävnad för att kunna användas till energi. Glukosen kan dock inte komma in i cellen utan hjälp. 

Då går en signal till bukspottskörteln att den behöver släppa ut ännu mer av hormonet, insulin (lite insulin släpps ut hela tiden för det behövs för olika metabola processer).
Insulinet brukar man säga är nycklar som öppnar upp cellerna så glukoset kan ta sig in. Där kan cellerna sedan använda det till energi. När glukoset försvinner från blodbanan och in i cellen så sjunker då blodsockret till en normal nivå igen efter matintag. 

Lite kort man kan säga att vid typ 2 diabetes så har man insulin men dessa "insulinnycklar" fungerar inte som de ska. Det kan t o m vara så att man har för mycket insulin men ändå kommer inte glukosen in i cellerna utan kvarstannar i blodbanan. Detta kan man förklara enkelt med att en del nycklar fungerar, andra fungerar inte alls och några andra är lite tjorviga och knökiga som gamla nycklar och lås kan vara så det tar lång tid innan de lyckas öppna till cellen.

Typ 1 diabetes, däremot, är en autoimmun sjukdom. Det betyder att kroppens immunförsvar av nån anledning angriper sig själv (ofta en felaktig gen i detta fall) och förstör dessa celler som producerar insulin. Detta gör att man inte har nån produktion av insulin alls eller väldigt låga nivåer så det inte räcker till. 

Normalt fungerar detta automatiskt i våra kroppar. På morgonen, efter en längre tids fasta, ligger blodsockernivåerna normalt på 4-6 mmol/L i blodet. När man ätit så skiftar det någonstans mellan 6-8 mmol/L. En del kan ha lite högre vid vissa tillfällen av mycket kolhydratsrik mat eller vid t ex stress eller sjukdom. Det ska dock inte överstiga 9-10 mmol/L och inte alltid efter måltid, utan bara vid något enstaka fall. 

Detta sköter alltså kroppen alldeles utmärkt på egen hand. Det vi däremot kan göra för att hjälpa kroppen är att se till att kolhydraterna (det som höjer blodsockret absolut mest av alla makronutrienter - protein och fett är de andra) vi äter är av god kvalitet och inte överrepresenterade. Genom att se till att äta kolhydrater som har LÅNGSAM stegring av blodsockret, hjälper man kroppen att hinna få in glukosen i cellerna. De kolhydrater som är långsamma, enkelt sagt, mer tuggmotstånd - mer fibrer, så måste det först brytas ner till mindre beståndsdelar vilket gör att det tar längre tid.

Om man däremot äter väldigt snabba kolhydrater t ex godis, ljus pasta, ljust bröd, fikabröd, drickor med socker i etc så är det redan sockerarter som kan gå ut i blodet direkt och blodsockret höjs således väldigt mycket snabbare. 

Hjärnan är ett annat organ som behöver glukos, MEN där behövs ingen insulin för att glukosen ska kunna ta sig in tack vare att det är en annan sorts "transportör" i cellmembranet. 

När glukosen kommer in i cellen så kan det sedan användas till energi för oss människor. 

Om vi har för lite kolhydrater (socker) i kroppen så kommer till sluta fett användas i detta avseende. Då omvandlas dessa molekyler till ketoner som i sin tur fungerar som glukos. Ketoner tillverkas i levern som hjälp när det fattas glukos.